Helvetes jävla skit!
Jag kommer aldrig glömma första gången jag såg dig Casper. Vi var på läger med skolan och där satt du, världens sötaste kille. Jag blev kär i dig direkt. Du hade busigt mörkt hår som bara var överallt. Dina ögon var fantastiska, så stora och bedjande. Du uttryckte så stor personlighet. Jag satt och fotade dig i smyg, jag hoppas du inte märkte det (fan, jag kan inte hitta de bilderna). Där satt du med en likadan tröja som jag hade hemma, var det ödet? Det var en sådan tröja man kunde köpa när Malmö FF tagit guld. Senare kom vi fram till att vi varit på samma match, den avgörande matchen.
Sedan började vi sjunga och spela gitarr tillsammans, jag vågade inte säga något till dig men tog i lite extra och hoppades på att du skulle lägga märke till mig. Att du kunde sjunga och spela gitarr gjorde mig inte mindre kär. Det var en sådan kille som dig jag letat efter.
Sista dagen på lägret kom du och Morgan fram till mig och jag trodde jag skulle kvävas så nervös jag blev. Morgan frågade om jag var syster till en kompis ni hade och jag stammade fram ett nä. Sedan drog så klart Morgan till med något i stil med "han är jävligt ful men ni är lika på något sätt" och flinade. Jahapp, där var min dag räddad :P
Sedan när vi kom tillbaka till skolan och började ha lektioner och sådant fortsatte jag spana efter dig men vågade aldrig säga något. MEN helt plötsligt en dag när jag var påväg in i biblioteket kommer du fram till mig. Mitt hjärta slår ett extra slag och ännu en gång känns det som jag ska kvävas. Du och jag stod i ingången till biblioteket och PRATADE! HERREGUD! och plötsligt frågar du mig det "vill du gå på bio med mig?". Minns inte vad jag svarade men sa nog något i stil med "ja", hehe. Sen gick jag på moln resten av den dagen!
Så vi gick på bio, du och jag, Morgan och Michelle, Linnea och Benne. Ja, jag måste erkänna att jag inte vågade gå ensam med dig och Morgan.
När bion var slut kände jag bara nää, jag är inte kär i dig. Fan också! Du var ju verkligen min drömprins men samtidigt inte. Jag vet inte vad det var men en sak är jag säker på och det är att det var mig det var fel på och inte dig.
Tiden gick, vi var ovänner ett tag och pratade knappt med varandra. Fan vilken hemsk tid det var. Att gå från att alltid sitta i ditt knä till att aldrig prata. Det fungerar inte. Och allt bara för att jag inte klarade av att du var kär i mig. Det var så jobbigt, kändes som att allt jag gjorde mot dig skulle tolkas fel också var jag rädd att jag skulle såra dig ännu mer.
Men en dag sa vi till varadra "vafan är det vi håller på med?". Det tog tid och det var svårt men vi kom varandra så nära. Jag kunde göra allt inför dig, även om du inte alltid gillade det ;) Fy fan vad jag älskar dig Casper, fy fan! Jag saknar dig så himla mycket. Det är så sjukt, jag vet inte vart jag ska göra av mina känslor.
När jag såg dig gå i korridoren och du inte såg mig brukade jag smyga fram och ta din hand, också gick vi där hand i hand genom korridoren. Minns du det? Jag kan fortfarande känna din hand, dina långa smala fingrar och stora handflata. Min hand försvann lite i din och jag fick alltid lite ont i fingrarna för de fick spreta så. Men det gjorde ingenting för du fick mig att känna mig så trygg. Du gav mig en sådan värme.
Jag älskade att sitta i ditt knä med dina armar kring mig, du var så stor och gosig. Minns du att vi kallade dig Nalle i början,jag tror nog att alla de som känner dig kan förstå varför.
Du sa att du skulle gifta dig med mig när vi blev stora, jag önskar att det blivit så Casper.
Jag och Nina gav ju dig en film med som vi hittat på loppis hehe, spöket Casper. Du heter Casperspöke på min mobil faktiskt. Och ja, nu är du ju ett spöke, ett snällt spöke precis som i filmen. Jag hoppas att du kommer hemsöka mig många gånger, men lova att inte komma när jag bajsar för jag tycker om att vara ensam då.
Minns du när vi var hemma hos Vidar och såg på Enemy at the gate tror jag att den heter. Vi låg i soffan tillsammans och rökte cigarr och du tvingade mig att klia dig på armen. Sedan låg vi där och höll om varandra, det var så mysigt. Och tidigare samma dag duschade vi nakna tillsammans och du sa så snälla saker om mig. Vi tvålade in varandras kroppar och hade det så mysigt och roligt tillsammans. Det kändes så naturligt att stå där naken med dig. Vi lovade varandra att aldrig berätta det för någon.
Senare satt vi på Vidars mammas café och pratade med dina grannar och du berättade om din tågluff och framtid. Du såg så stolt och nöjd ut och du skulle sätt din mamma när du pratade, hon om någon var nöjd. Hon berättade saker om dig och man förstod verkligen hur nära ni stod varandra. Och jag satt där och smålog för mig själv när jag tänkte på hur busig du kan vara.
Och såklart, när vi satt fulla på Donna samma kväll berättar om duschen. Vafan Casper, fast det gjorde egentligen ingenting :) Hur kan man bli arg på någon som är så söt?
Sen på kvällen däckade du i soffan och jag, Viking och Vidar låg tillsammans i Vidars säng. Vi låg och skrattade åt att du däckat i en obekväm soffa när du lika bra kunde gått hem och sovit i den egen säng, vilket var typ tjugo meter bort hehe.
På morgonen vaknade du och hade ont i ryggen :P Jag la av en sån hög fis också, gud vad du skällde ut mig då! Sa att jag var så äcklig och att du inte ville vara i närheten av mig. Och jag måste erkänna att det var ganska äckligt ^^ hehe. Vi gick och handlade frukost och du berättade hela tiden hur äckligt jag var. Men som tur var så glömde du bort det sen! :P Vi åt frukost hemma hos dig som om jag inte minns fel din mamma dukade fram, latmask. Du och din mamma var så söta tillsammans. Munhögg varandra hela tiden men med så stor kärlek. Det var så mysigt att se.
Det var min sista tid tillsammans med bara dig.
Vi träffades ofta på Donna och Kins Head efter det, när man gick dit visste man att du skulle komma in någon gång. Också såg jag dig i dörren och blev så glad! Alltid så full och glad. Glömmer aldrig när du och Jimmy hade tävling. Ni satte er hos två tjejer och började flirta. Ni båda två var lagom fulla och dryga. Jag och Vidar satt vid bordet bredvid och skrattade åt er. Allt ni gjorde var så uppenbart men det sjuka var att det funkade, tjejerna verkade gilla det. Haha så fult. Men man såg verkligen att ni bara ville ha dem i säng! Sedan gjorde ni något snedsteg så båda stack hehe :P Stackare.
Det sista fotot jag har av dig är från Ninas sexparty. Du satt med en sprtflaska i handen och såg ut att vara helt borta, såg så sött ut. Du hade precis stått och halsat vodka tillsammans med Alex. Fast precis när jag skulle ta fotot vaknade du till liv igen :D
Större delen av kvällen satt du och Vidar och slog på mig med en dildo. Jag har fortfarande ett blåmärke kvar, jag önskar att det aldrig försvann!
Tror det sista jag sa till dig var "fyllo", du hade däckat i Vidars bil påväg till Öja, det var nog tur att du inte skulle in. Eller okej, jag tror nog att jag sa "hejdå" också och försökte krama dig från baksätet. Då hade jag ingen aning om att det skulle bli det sista jag fick av dig.. JAG VILL HA SÅ JÄVLA MYCKET MER!
När jag ser bilder på dig kan jag inte fatta att du är död. Du lever ju på bilderna, detta är bara en vecka sedan! Man kan inte bara dö på en vecka. Ingen kan försvinna ur någons liv på en vecka! Ingen kan det Casper, det fattar du väl! En sån här sak kan bara inte hända, det finns inte! Jag vill inte att du ska vara död, jag vill inte fatta det. Jag vill aldrig fatta det, känns som att jag fortfarande lever på hoppet. Du kommer vara på Kings Head nästa gång jag kommer in där, det vet jag om! Liksom, varför skulle du inte vara det? Du SKA ge mig en bamsekram. Jag ska smyga upp bakom dig och ta din hand! Sen ska vi gå tillsammans hand i hand och jag vill att du ska berätta för mig hur jävla snål jag är!
HELVETES JÄVLA SKIT! Vart ska jag ta vägen?
Sedan började vi sjunga och spela gitarr tillsammans, jag vågade inte säga något till dig men tog i lite extra och hoppades på att du skulle lägga märke till mig. Att du kunde sjunga och spela gitarr gjorde mig inte mindre kär. Det var en sådan kille som dig jag letat efter.
Sista dagen på lägret kom du och Morgan fram till mig och jag trodde jag skulle kvävas så nervös jag blev. Morgan frågade om jag var syster till en kompis ni hade och jag stammade fram ett nä. Sedan drog så klart Morgan till med något i stil med "han är jävligt ful men ni är lika på något sätt" och flinade. Jahapp, där var min dag räddad :P
Sedan när vi kom tillbaka till skolan och började ha lektioner och sådant fortsatte jag spana efter dig men vågade aldrig säga något. MEN helt plötsligt en dag när jag var påväg in i biblioteket kommer du fram till mig. Mitt hjärta slår ett extra slag och ännu en gång känns det som jag ska kvävas. Du och jag stod i ingången till biblioteket och PRATADE! HERREGUD! och plötsligt frågar du mig det "vill du gå på bio med mig?". Minns inte vad jag svarade men sa nog något i stil med "ja", hehe. Sen gick jag på moln resten av den dagen!
Så vi gick på bio, du och jag, Morgan och Michelle, Linnea och Benne. Ja, jag måste erkänna att jag inte vågade gå ensam med dig och Morgan.
När bion var slut kände jag bara nää, jag är inte kär i dig. Fan också! Du var ju verkligen min drömprins men samtidigt inte. Jag vet inte vad det var men en sak är jag säker på och det är att det var mig det var fel på och inte dig.
Tiden gick, vi var ovänner ett tag och pratade knappt med varandra. Fan vilken hemsk tid det var. Att gå från att alltid sitta i ditt knä till att aldrig prata. Det fungerar inte. Och allt bara för att jag inte klarade av att du var kär i mig. Det var så jobbigt, kändes som att allt jag gjorde mot dig skulle tolkas fel också var jag rädd att jag skulle såra dig ännu mer.
Men en dag sa vi till varadra "vafan är det vi håller på med?". Det tog tid och det var svårt men vi kom varandra så nära. Jag kunde göra allt inför dig, även om du inte alltid gillade det ;) Fy fan vad jag älskar dig Casper, fy fan! Jag saknar dig så himla mycket. Det är så sjukt, jag vet inte vart jag ska göra av mina känslor.
När jag såg dig gå i korridoren och du inte såg mig brukade jag smyga fram och ta din hand, också gick vi där hand i hand genom korridoren. Minns du det? Jag kan fortfarande känna din hand, dina långa smala fingrar och stora handflata. Min hand försvann lite i din och jag fick alltid lite ont i fingrarna för de fick spreta så. Men det gjorde ingenting för du fick mig att känna mig så trygg. Du gav mig en sådan värme.
Jag älskade att sitta i ditt knä med dina armar kring mig, du var så stor och gosig. Minns du att vi kallade dig Nalle i början,jag tror nog att alla de som känner dig kan förstå varför.
Du sa att du skulle gifta dig med mig när vi blev stora, jag önskar att det blivit så Casper.
Jag och Nina gav ju dig en film med som vi hittat på loppis hehe, spöket Casper. Du heter Casperspöke på min mobil faktiskt. Och ja, nu är du ju ett spöke, ett snällt spöke precis som i filmen. Jag hoppas att du kommer hemsöka mig många gånger, men lova att inte komma när jag bajsar för jag tycker om att vara ensam då.
Minns du när vi var hemma hos Vidar och såg på Enemy at the gate tror jag att den heter. Vi låg i soffan tillsammans och rökte cigarr och du tvingade mig att klia dig på armen. Sedan låg vi där och höll om varandra, det var så mysigt. Och tidigare samma dag duschade vi nakna tillsammans och du sa så snälla saker om mig. Vi tvålade in varandras kroppar och hade det så mysigt och roligt tillsammans. Det kändes så naturligt att stå där naken med dig. Vi lovade varandra att aldrig berätta det för någon.
Senare satt vi på Vidars mammas café och pratade med dina grannar och du berättade om din tågluff och framtid. Du såg så stolt och nöjd ut och du skulle sätt din mamma när du pratade, hon om någon var nöjd. Hon berättade saker om dig och man förstod verkligen hur nära ni stod varandra. Och jag satt där och smålog för mig själv när jag tänkte på hur busig du kan vara.
Och såklart, när vi satt fulla på Donna samma kväll berättar om duschen. Vafan Casper, fast det gjorde egentligen ingenting :) Hur kan man bli arg på någon som är så söt?
Sen på kvällen däckade du i soffan och jag, Viking och Vidar låg tillsammans i Vidars säng. Vi låg och skrattade åt att du däckat i en obekväm soffa när du lika bra kunde gått hem och sovit i den egen säng, vilket var typ tjugo meter bort hehe.
På morgonen vaknade du och hade ont i ryggen :P Jag la av en sån hög fis också, gud vad du skällde ut mig då! Sa att jag var så äcklig och att du inte ville vara i närheten av mig. Och jag måste erkänna att det var ganska äckligt ^^ hehe. Vi gick och handlade frukost och du berättade hela tiden hur äckligt jag var. Men som tur var så glömde du bort det sen! :P Vi åt frukost hemma hos dig som om jag inte minns fel din mamma dukade fram, latmask. Du och din mamma var så söta tillsammans. Munhögg varandra hela tiden men med så stor kärlek. Det var så mysigt att se.
Det var min sista tid tillsammans med bara dig.
Vi träffades ofta på Donna och Kins Head efter det, när man gick dit visste man att du skulle komma in någon gång. Också såg jag dig i dörren och blev så glad! Alltid så full och glad. Glömmer aldrig när du och Jimmy hade tävling. Ni satte er hos två tjejer och började flirta. Ni båda två var lagom fulla och dryga. Jag och Vidar satt vid bordet bredvid och skrattade åt er. Allt ni gjorde var så uppenbart men det sjuka var att det funkade, tjejerna verkade gilla det. Haha så fult. Men man såg verkligen att ni bara ville ha dem i säng! Sedan gjorde ni något snedsteg så båda stack hehe :P Stackare.
Det sista fotot jag har av dig är från Ninas sexparty. Du satt med en sprtflaska i handen och såg ut att vara helt borta, såg så sött ut. Du hade precis stått och halsat vodka tillsammans med Alex. Fast precis när jag skulle ta fotot vaknade du till liv igen :D
Större delen av kvällen satt du och Vidar och slog på mig med en dildo. Jag har fortfarande ett blåmärke kvar, jag önskar att det aldrig försvann!
Tror det sista jag sa till dig var "fyllo", du hade däckat i Vidars bil påväg till Öja, det var nog tur att du inte skulle in. Eller okej, jag tror nog att jag sa "hejdå" också och försökte krama dig från baksätet. Då hade jag ingen aning om att det skulle bli det sista jag fick av dig.. JAG VILL HA SÅ JÄVLA MYCKET MER!
När jag ser bilder på dig kan jag inte fatta att du är död. Du lever ju på bilderna, detta är bara en vecka sedan! Man kan inte bara dö på en vecka. Ingen kan försvinna ur någons liv på en vecka! Ingen kan det Casper, det fattar du väl! En sån här sak kan bara inte hända, det finns inte! Jag vill inte att du ska vara död, jag vill inte fatta det. Jag vill aldrig fatta det, känns som att jag fortfarande lever på hoppet. Du kommer vara på Kings Head nästa gång jag kommer in där, det vet jag om! Liksom, varför skulle du inte vara det? Du SKA ge mig en bamsekram. Jag ska smyga upp bakom dig och ta din hand! Sen ska vi gå tillsammans hand i hand och jag vill att du ska berätta för mig hur jävla snål jag är!
HELVETES JÄVLA SKIT! Vart ska jag ta vägen?
