USA, why not?
Nu har jag precis kommit hem från Ankan, det var en trevlig Super Mario-kväll. Vi pratade om framtiden och så. Blev en väldigt givande diskussion, fast det är det alltid när man pratar om framtiden med Ankan, hehe. Men jag kläckte faktiskt ur mig att jag känner för att åka till USA som Au Pair. Har övertalat Ankan till att göra det och faktiskt blivit intressrad av det själv.
Jag tror nog att det skulle kunna bli en spännande resa, inte minst en bra referens. Dessutom skulle jag lära mig prata engelska flytande, ta hand om barn, klara mig själv och massa mer. Kan bara komma på positiva saker just nu. Eller okej, negativa saker skulle ju vara att jag är borta från min familj och mina vänner under ett år, men det går att lösa. Pappa sa faktiskt till mig en dag att han tyckte att jag skulle åka iväg någonstans. Och just nu känner jag för att helt byta bana, allt bara handlar om människor/omvårdnad! Jag har helt snurrat in mig på den banan och känner att det skulle nog vara bra för mig om jag fick lite perspektiv. Liksom journalist, WHY NOT?!
Okej, jag byter inte bana helt genom att åka till USA eftersom jag lär få ta hand om barn där men det skulle vara en relativt stor förändring eftersom jag bara "tagit hand" om gamla och funktionshindrade innan.
Men shit asså! Att lämna livet här hemma skulle vara så jäkla svårt, trivs som fisken i vatten just nu (trots min arbetslöshet). Fast det sägs ju att man ska lämna festen när det är som roligast. Kan vara sant eftersom det är dumt att fly.
Lär hinna ändra mig många gånger innan jag bestämt mig :)
Kommentarer
Postat av: ankan
Snyyg bild;)
Trackback